Ledare. Beatrice Rindevall.

2018-03-11 03:00

M och C bryr sig inte om skogarna

Så vilka krafttag lovar politiken för att förändra det här? Tja, konstigt nog jobbar en stor del av riksdagen aktivt för att försämra det lilla skydd som finns.

Vi har ett stort problem med det vilda livet i Sverige – för det försvinner. I dag är tio procent av våra djur, växter och svampar hotade, och trenden går åt fel håll. Trots att riksdagen enhälligt har antagit ett mål om ett rikt växt- och djurliv blir alltså situationen värre. Enligt Naturvårdsverket är målet inte nått, och det kommer inte heller kunna nås med dagens beslutade åtgärder.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Så vilka krafttag lovar politiken för att förändra det här? Tja, konstigt nog jobbar en stor del av riksdagen aktivt för att försämra det lilla skydd som finns. I veckan meddelade Centerpartiet och Moderaterna att inte ens bättre kunskap om situationen kommer tillåtas, då den nya kunskapen kan innebära att det blir mindre lönsamt att skövla skog där viktiga arter finns.

Kunskapen behövs, då ett av problemen för att kunna förbättra situationen är just kunskapsbrist. Det finns i dag ingen heltäckande övervakning av den biologiska mångfalden i Sverige, utan en stor del av kunskapen vi har kommer från frivilliga krafter och från Artdatabanken vid SLU, som vart femte år listar vilka arter som är hotade i Sverige.

I den senaste utvärderingen poängterade de att Sverige borde förbättra övervakningen av den biologiska mångfalden. “Utan tvivel finns det arter som minskar så mycket att de uppfyller kriterierna för rödlistning, men som inte kunnat detekteras på grund av bristande dataunderlag“, skrev de.

Men trots det bristande underlaget kan vi ändå se att situationen förvärras. För att förbättra underlaget avsatte regeringen förra året medel i budgeten för att inventera nyckelbiotoper, alltså undersöka var det finns områden med särskilt viktiga arter. Undersökningen behövs enligt såväl Naturvårdsverket som Skogsstyrelsen, inte minst då stora områden i Sverige aldrig (!) har inventerats tidigare.

Det här gjorde däremot skogsägarna upprörda. De är oroliga att deras vinster kan påverkas då de inte får sälja virket certifierat om de avverkar från ett område som identifierats som nyckelbiotop. Konstigt nog får du dock fortfarande avverka det och sälja det ocertifierat om du vill. Men i dag säljs alltså virke som kan komma från nyckelbiotoper – bara för att ingen har varit där och tittat.

Därför vill skogsägarna stoppa folk från att gå dit och titta, och de har fått med sig både Centerpartiet och Moderaterna.

”Moderaterna vill att inventeringen av nyckelbiotoper stoppas tills dess att man har sett över metoden och konsekvenserna för enskilda skogsägare. Nyckelbiotoperna innebär i praktiken ett avverkningsförbud eftersom inga certifierade sågverk tar emot timret. Detta slår hårt mot den enskilde skogsägaren och riskerar att leda till en absurd situation där skogsägare som värnar den biologiska mångfalden riskerar en ekonomisk förlust”, sade Moderaternas miljöpolitiska talesperson Maria Malmer-Stenergard till Altinget.

Problemet är alltså att områden med nyckelarter blir svåra att avverka. Men vänta, var det inte det som var syftet? Att skydda den biologiska mångfalden genom att inte avverka där viktiga arter finns? Situationen är absolut absurd, men kanske inte nödvändigtvis av anledningen Malmer-Stenergard nämner. För samtidigt som regeringen budgeterade för inventeringen avsatte de också 250 miljoner kronor per år för att ersätta skogsägarna för områdesskydd. Om man är orolig för skogsbrukets vinster borde man då snarare diskutera ersättningen – inte tumma på det redan i dag attackerade djur- och växtskyddet.

Och nej, tyvärr kan vi inte skydda den biologiska mångfalden utan att inverka på skogbruket. Skogen är bland det viktigaste vi kan skydda för att bevara den biologiska mångfalden. Över hälften av Sveriges över 4 000 rödlistade arter hittas där, och avverkningen påverkar över  1 300 arter starkt negativt. För att citera Wikipedia-artikeln; “Utarmningen av den biologiska mångfalden i Sverige beror till stor del på att det moderna skogs- och jordbruket har förändrat eller förstört många arters livsmiljöer.”

Men vad spelar det för roll om några arter dör ut då?

Jo, såväl små som stora arter kan spela enorm roll. De hotade honungsbina pollinerar till exempel 70 procent av växtarterna som föder 90 procent av jordens befolkning. Om de dog ut skulle de flesta av våra frukter och grönsaker försvinna.

Ett annat exempel rör rovdjur. I början av 1900-talet massutrotade man vargar i amerikanska Yellowstone. Snabbt fick man inse att vargarna hållit andra populationer i schack, och utan vargarna exploderade älgpopulationen vilket praktiskt taget utplånade pilträd och andra vattennära växter. Det ledde i sin tur till att sångfåglarna inte fick tillräckligt med mat och skydd i områdena, vilket innebar att insekter som myggor fick fritt spelrum. På 90-talet återförde de vargarna, vilket har gett positiva effekter för såväl växtligheten som för andra djur, som bävrar och rävar.

Den biologiska mångfalden är en symbios, och när arter försvinner kan effekterna bli enorma och oväntade. Att de flesta av oss i dag inte förstår varför vi ska skydda någon jäkla trädlav innebär inte det att vi egentligen vill undersöka vad som händer om den försvinner. Skogsbruket är en av de i särklass viktigaste nycklarna för att kunna behålla våra arter, och om man vill skydda skogsägare bör det göras på ett sätt där man faktiskt också skyddar naturlivet. Kom med vilka ekonomiska förslag som helst, men sluta tycka att det är rimliga politiska förslag att fortsätta utrota de tappra stackars arterna vi har kvar.

Det kan också tilläggas att Sverige har undertecknat ett internationellt avtal, konventionen om biologisk mångfald, där vi förbinder oss att vårda vår biologiska mångfald. I det ingår att vi ska bruka skogen så att alla djur och växter som finns i skogslandskapet kan leva kvar där.

Beatrice Rindevall
Beatrice Rindevall 

Hårt arbetande miljöredaktör för Supermiljöbloggen. Ägnar sin tid åt att göra världen bättre och kommunicerar gärna med memes.

Skriver krönikor i ETC:s lokaltidningar en gång per månad.