Ledare. Tomas Kåberger.

2021-07-26 03:00
Puffetikett
Dagens ETC

Billigare solel och batterier 
– en utmaning för Sverige

De som själva inte kan investera kan ändå glädja sig åt att varje solcellsinstallation ökar elutbudet och sänker elpriset för alla. Det är ett skäl att vara tacksam mot ägarna av varje hus som har blänkande solceller på taket. 

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Prenumerera digitalt

Från

39 kr

Beställ här!

Beställ senast 26 september så får du en hel månad för bara 39 kronor. Avsluta när du vill.

Prenumerera på papper

Från

327 kr

Beställ här!

Få tidningen både på papper och digitalt. Betala per månad.

Solelens roll är underskattad. Dess framtida roll i Sverige är ännu mer underskattad.

Den gångna veckan var solelen den största källan till el i Tyskland. Den gav mer el än kärnkraft, mer än brunkol och mer än vindkraften. Vindkraften är ju, som många inte vet, Tysklands största energikälla för elproduktion sedan 2019. 

I Sverige gav solenergi för första gången mer än 1 TWh el förra året. Det är mindre än en procent av all el som produceras. Men den växer. 

Tio år efter att solelen gav 1 TWh i Tyskland gav den 39 TWh. Vad solen kommer att ge i Sverige om tio år kan vara mindre därför att Sverige är mindre än Tyskland. Men det kan i stället bli mer eftersom solenergin har blivit så mycket billigare än den var när Tyskland började bygga ut.

Anledningen till att solelen byggs ut i Sverige är just att den blivit så billig. Att investera i solceller är bättre än att ha pengar på banken. Mest njutbart är det att ibland få en ”elräkning” som berättar att de stora elbolagen ska betala pengar för en månad när man producerat mer el än man konsumerat.

De som själva inte kan investera kan ändå glädja sig åt att varje solcellsinstallation ökar elutbudet och sänker elpriset för alla. Det är ett skäl att vara tacksam mot ägarna av varje hus som har blänkande solceller på taket. 

Men det är inte bara hushåll som investerar. Företag kan tjäna pengar på att klä sina byggnaders tak och väggar med solceller. Bönder kan öka avkastningen på sin mark genom att kombinera solceller med odling eller bete. 

Riktigt kul blir det när man kan öka själva odlingens avkastning genom att delvis skugga marken med solceller där det annars blir alltför varmt och torrt. Då skulle man kunna hävda att ytanvändningen för att producera solenergi är negativ: Den högre avkastningen betyder ju att mindre yta behövs för att producera grödan om man också producerar el. Sådana exempel gör det svårt för dem som hävdar att solel är omöjligt därför att marken inte räcker!

På de flesta håll i världen har solel en annan ekonomisk fördel: elproduktionen sker på dagen då efterfrågan på el är större och elpriset högre än på natten. Det betyder att solelen är mer värd än elproduktionen från kolkraftverk eller kärnkraftverk som producerar på maximal effekt dygnet runt – när de fungerar.

Vindkraft och kraftvärme producerar mest el på vintern. Med den snabba vindkraftutbyggnaden i Europa tycks därför prisskillnaden mellan sommar och vinter minska. Två av de tre senaste åren, 2018 och 2020, har sommarhalvårets elpriser varit högre än vinterhalvårets i södra Sverige. 

Mer solel skulle bidra till att sänka elpriset på sommaren. Tyskland har lyckats bättre med att bygga ut solen tillsammans med vindkraften.

På Svensk Solenergis hemsida kan man följa produktionen av solel. När detta skrivs producerar solen ungefär en GW i Sverige. Det är inte längre så lite. En solig sommardag kan solen redan ge 5–10 procent av elkonsumtionen i Sverige.

Mer solel skulle förändra driften av elsystemet. Nu används vattenkraften så att man släpper på vatten på dagen för att öka produktionen. På natten minskar man produktionen. När solelen ökat med en 5–10 gånger i Sverige blir det omvänt så att man producerar mer el med vattenkraften på natten och i stället minskar produktionen på dagen när solen står för en större del av produktionen.

I andra delar av världen, som inte har så mycket vattenkraft med dammar som vi har i Norden, använder man i stället allt mer batterier. Industrin som producerar batterier har effektiviserats ännu snabbare än solcellstillverkarna de senaste tio åren. Solceller kostar idag ungefär en femtedel av vad de kostade för tio år sedan, batterier bara en tiondel.

Detta har lett till att kombinationen av solel och batterier byggs ut. USA och Australien turas om att ha världens största batterier anslutna till nätet. Den första stora installationen var Hornsdales elreserv i Australien, som byggdes av Tesla på knappt 100 dagar. Anläggningen har visat sig ekonomiskt lönsam för ägarna samtidigt som man sänkt kostnaderna för att stabilisera spänning och frekvens i nätet. Anläggningen har byggts ut i flera steg och har nu en effekt på 150 MW och 200 MWh energilager. Störst är nog fortfarande det som byggts i ett gammalt gaskraftverk, Moss Landing, i Kalifornien. Det kan leverera 300 MW i fyra timmar. Batterier har nu blivit billigare än att ha gaskraftverk för timmar med hög last. Men man är snart överträffade av en anläggning på 1 200 MW i Hunter Valley i Australien.

Att solel och batterierna blir billigare är en utmaning i Sverige. Om vi ska lyckas ersätta fossil energi med el i transportsektorn och industrin måste vi vara skickliga på att använda den billiga vindkraft och solel vi kan bygga ut. 

Det är alltför få som ser hur fort denna utveckling gått i Sverige. Ännu färre som förstår att solel har en stor potential också i Sverige. 

Att de stora energibolagen och andra inte kan, eller vill, se är inget stort problem – bara tillräckligt många andra använder de ekonomiska möjligheter solel erbjuder.

Tomas Kåberger
Tomas Kåberger 

Professor i Industriell energipolicy vid Chalmers och ordförande i Renewable Energy Institute, Tokyo. Han var tidigare generaldirektör för ­Energimyndigheten. Ledarskribent i Dagens ETC.