Inrikes.

2021-07-26 10:15
Altenahr, Tyskland. Bild: Julia Cebella/AP/TT
Altenahr, Tyskland.
Puffetikett
Dagens ETC

Byggnader kollapsar av klimatkatastrofen – så rustar Sverige ­­

Runt om i världen rasar byggnader av till följd av klimatkatastrofen. Det kan hända på flera håll i Sverige, enligt en ny rapport från MSB. Länsstyrelserna och kommunerna arbetar med att minska riskerna, men vid vissa typer av extremväder kan byggnader inte säkras.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Prenumerera digitalt

Från

39 kr

Beställ här!

Beställ senast 26 september så får du en hel månad för bara 39 kronor. Avsluta när du vill.

Prenumerera på papper

Från

327 kr

Beställ här!

Få tidningen både på papper och digitalt. Betala per månad.

På bilder och videoklipp i medier från det senaste året syns hur byggnader kollapsar till följd av jordskredet i Gjerdrum i Norge i december, vid översvämningarna i Tyskland och Belgien tidigare i juli och under de pågående översvämningarna i Kina. I en rapport som Statens geotekniska institut, SGI, och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, gav ut tidigare i år konstateras att ras, skred, erosion och översvämningar kommer öka på grund av klimatkrisen. I rapporten fastslås även att bebyggelse, anläggningar och andra samhällssystem i Sverige till stor del inte är anpassade till det. Magnus Jacobsson, enhetschef på bostadsenheten på Boverket, bekräftar det.

– Vi har inga konstruktionsregler för att dimensionera för den typen av effekter som översvämningar eller vid jordskred där hela marken försvinner, då finns det risk att husen åker med. Det skulle vara svårt och kostsamt att ha regler om att dimensionera byggnader för den typen av påfrestningar, säger han.

Enligt honom handlar det snarare om att identifiera var riskerna finns och utreda var det är lämpligt att bygga och inte, samt försöka minimera effekterna för bebyggelse som redan finns på plats. I MSB:s och SGI:s rapport kartlades områden i Sverige som ligger i riskzonen. Ett av dessa områden är kustområdena i Skåne och Halland, som hotas av både översvämningar och erosion.

– I resten av Sverige höjs landet, men inte i Skåne. Så havs­nivåhöjningen påverkar Skåne mer. Enligt SMHI:s beräkningar kommer havets medelvatten­nivå att höjas med runt en meter fram till år 2100 och genom kartanalyser har vi kunnat konstatera att cirka 23 000 bostäder i Skåne skulle drabbas av det, säger Gerd Lundquist, klimatsamordnare på Länsstyrelsen i Skåne.

Hon förklarar att havsnivå­höjningarna och stormar bidrar till att åvatten kan översvämma lågt liggande städer som exempelvis Kristianstad. Dessutom drabbas även kustnära orter som Falsterbo, Trelleborg och Ystad.

”Står och väger på kanten”

Redan i dag finns det byggnader i Skåne som är illa ute på grund av kusterosionen. Ett sådant område är Fortuna strand i ­Helsingborg. Där drar vattnet med sig mark, vilket gör att havet kryper in över land.

– Där finns det hus som verkligen står och väger på kanten till havet. Även i Löderups strandbad i Ystad och i områden i Åhus i Kristianstads kommun riskerar byggnader drabbas av kusterosion. Den investering som har gjorts i de husen försvinner, vilket dessutom gör det svårt att försäkra den typen av hus, säger Gerd Lundquist.

När det byggs nytt har kommunerna planmonopol. Det vill säga att de tar fram samtliga översiktsplaner och detalj­planer, och där ska de bland annat ta hänsyn till miljö- och klimataspekter. Länsstyrelserna har dock rätt att yttra sig om ­detal­j­­­­­­­planerna och kan över­pröva dem ifall de bedömer dem som olämpliga.

– Vi yttrar oss i alla detaljplaner och förtydligar att de måste använda försiktighetsprincipen och planera för det värsta scenariot, inte det som är mest sannolikt, för att säkra byggnader. USA:s motsvarighet till SMHI, NOAA, anger att till år 2100 är det 17 procent sannolikhet att havet stiger med ända upp till 2,5 meter, säger Gerd Lundquist.

Planerad reträtt

Det är egentligen den enskilda fastighetsägaren som har det juridiska ansvaret för att skydda det egna huset. I Skåne har även länsstyrelserna och kommunerna flera samverkansprojekt för att minimera riskerna för att byggnader, infrastruktur och samhället ska drabbas.

– I Falsterbo och Kristianstad bygger man vallar längs kusten och förbättrar de vallar som finns. I Ystad håller man på att pumpa upp sand från havsbotten och fylla stranden med sand för att skydda kusten. Det finns ett projekt som heter ”Life coast adapt”, som är en samverkan mellan regionen, kommunerna och länsstyrelsen, där man testar olika åtgärder mot kusterosion, berättar Gerd Lundquist.

Vissa befintliga byggnader som ligger för nära kustlinjen kan bli omöjliga att rädda om man inte flyttar på dem.

– Det kan bli aktuellt med det man kallar planerad reträtt, alltså att man flyttar på byggnader och människor, säger Gerd Lundquist.

Hus förankras i berggrunden

Ett annat område som MSB och SGI identifierat som ett riskområde är Västkusten – närmare bestämt Götaälvdalen. Där gäller hoten såväl kust- och vatten­dragsöversvämningar som jordskred, där det senare har redan har skett ett flertal gånger. Många minns Tuve­skredet på Hisingen 1977. Då förflyttade sig ett område stort som 37 fotbollsplaner, vilket ledde till att 67 hus rasade samman och nio personer dog. 30 år tidigare inträffade även en liknande händelse i Surte i Ale kommun norr om Göteborg där över
30 bostadshus förstördes.

– Götaälvdalen är ett sådant område där kvicklera kan lossna. Blir det höga flöden kan det skapa erosion som tar med sig jordpartiklar. Tar vattnet med sig massor på nederänden av en sluttning kan det som ligger ovanför halka ut, säger Anita Bergstedt, enhetschef på Länsstyrelsen i Västra Götaland.

Tuveskredet var en väckarklocka som ökade medveten­heten för ras och skred i Sverige. Regeringen beslutade att den dåtida statliga myndigheten Räddningsverket skulle kartlägga riskområden och man såg även till att hus som låg nära rasområdet förankrades i berggrunden.

– Jag tror att man är vaken för riskerna. Kommunerna vet var det finns marker som är skredbenägna, säger Anita Bergstedt.

Svårt att säkerställa

Enligt henne arbetar kommunerna och länsstyrelsen med att på många olika sätt minska riskerna för översvämningar, höga flöden och jordskred. Man tar även hänsyn till det när man bygger nytt. Men även i det här området är det svårt att säkerställa att inget hus faller om naturkatastrofen väl är framme.

– Man har inte känt till det här och har inte varit så noga med var man ställer husen. De senaste åren har man blivit mer medvetna om var man lägger bostadsområden och ser till att göra åtgärder för att stabilisera marken om det behövs. Men vi har skredkänsliga områden i Götaälvdalen. Är förhållandena olyckliga kan det absolut ske skred här och var, säger Anita Bergstedt.

Fakta

Norge

Gjerdrum, Norge.
Gjerdrum, Norge.

Jordskredet i Gjerdrum i december 2020, efter en ovanligt varm och regnig höst, ledde till att tio personer dog och nio hus rasade.

Tyskland och Belgien

Pepinster,  Belgien.
Pepinster, Belgien.

Ett kraftigt oväder skapade stora översvämningar i Centraleuropa i mitten av juli. Närmare 200 personer har konstaterats döda och flera byggnader rasade av vattenmassorna.

Indien

Mumbai, Indien.
Mumbai, Indien.

Kraftiga monsunregn och jordskred i Indien har lett till att flera hus rasat och många människor dött de senaste veckorna.

Kina

Nantong, Kina.
Nantong, Kina.

Översvämningar i centrala Kina pågår just nu. I staden Zhengzhou har flera byggnader kollapsat och stadens tunnelbanesystem fylldes med vatten och stängde in människor i tågvagnar.

Ryssland

Den globala upphettningen gör att marken i nordliga bredd­grader smälter. I norra delen av Ryssland har de förändrade markförhållandena lett till deformationer i byggstrukturen hos 40 procent av byggnaderna.

Svenska områden med störst risk för ras, skred, erosion och översvämning

Västkusten – Göta älvdalen

Mälardalen – Stockholm

Skåne – Hallandskusten

Mellersta Norrlandskusten (mellan Sundsvall och Umeå)

Norra Vänerområdet

Blekinge – Kalmarkusten

Södra Vätternområdet

Östgöta – Sörmland

Mellersta Dalälven – Jämtlands­fjällen

Källa: MSB och SGI