Utrikes.

2017-04-20 16:00
Horia Mosadiq är Amnesty Internationals Afghanistanexpert baserad i Kabul och London.  Bild: Eigil Söderin
Horia Mosadiq är Amnesty Internationals Afghanistanexpert baserad i Kabul och London.

”Väst har allierat ­sig med krigsherrar och mördare”

Tidslinje


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


1974: Horia Mosadiq föds och växer upp i Herat i västra Afghanistan. 

1978: Statskupp. Horia Mosadiqs pappa som arbetar för staten hotas. 

1979: Sovjet invaderar landet  och det utlöser ett blodigt inbördeskrig. Motståndsmän i Mujahedin, som stöttas av USA och Saudiarabien, strider mot Röda armén. Båda sidor gör sig skyldiga till grova kränkningar av mänskliga rättigheter.  

1989: Sovjet lämnar landet. 

1992: Mujahedin tar makten och det utlöser en av de blodigaste perioderna i Afghanistans historia. Samma år börjar Horia Mosadiq studera journalistik vid Kabuls universitet. 

1993: Horia Mosadiqs bror dödas i en raketattack. 

1995: Familjens hus bombas och maken förlorar ett ben på grund av bombsplitter. Horia Mosadiq tvingas i exil med sin familj till Pakistan. Med Islamabad som bas arbetar hon som journalist på båda sidor gränsen för fler internationella medier. 

2001: USA invaderar Afghanistan. Ett mer än 15 år långt krig inleds.

2005: Horia Mosadiq flyttar tillbaka till Kabul med familjen.

2006: Horia Mosadiq och hennes familj utsätts för en rad mord och kidnappningsförsök.

2008: Horia Mosadiq får anställning hos Amnesty som expert på Afghanistan. Hon tvingas för andra gången i exil och flyttar med familjen till London.

Horia Mosadiq

Ålder: 43 år.

Gör: Människorättsaktivist och Amnesty Internationals Afghanistanexpert.

Bor: I London med sin make och två döttrar. 

Bakgrund: Uppvuxen i Herat i västra Afghanistan och i Kabul. Studerade journalistik vid Kabuls universitet innan hon tvingades i exil i Islamabad, Pakistan. Har arbetat som journalist åt internationella medier i regionen. 

Mujahedinrörelsen

Det arabiska ordet Mujahedin betyder ”de som kämpar” för tron eller Jihad, det heliga kriget. Benämningen har använts av olika jihadistgrupper genom historien. I modern tid förknippas Mujahedin med den gerillarörelse som stred mot Sovjets ockupationsstyrkor under det aghansk-sovjetiska kriget mellan 1979 till 1989.

I krigspropagandan lyftes gerillan fram som ”afghanska frihetskämpar” och beväpnades av västländer. USA:s underrättelsetjänst, CIA, satsade stora summor på vapen och utbildning av Mujahedinkrigarna. Till gerillan anslöt sig också frivilliga från andra muslimska länder, däribland den sedermera ökände al-Qaidaledaren Usama bin Ladin.