Same i Skåne: "Ibland måste jag hem"

Hon är skåning sedan tio år tillbaka, men i hjärtat kommer hon alltid att vara same. Majvor Massa Eriksson är ordförande i föreningen Samer i Syd och firar på söndag den samiska nationaldagen i St: Pauli kyrka i Malmö.

Det samiska nationaldagsfirandet är inget Majvor Massa Eriksson växte upp med. Nationaldagen introducerades så sent som 1986. Och helst vill hon inte kalla den för nationaldag.

– Nej, jag säger hellre det samiska folkets dag, vi är ju ingen nation, så det blir lite konstigt att kalla det för nationaldag, säger Majvor Massa Eriksson.

Det fanns heller ingen samisk flagga när Majvor Massa Eriksson var liten. Men den samiska identiteten var stark. Och hemma talade man lappska, det vi nu kallar samiska.

– Jag växte upp i en renskötarfamilj. Men vi var inte nomadiska, utan bofasta samer. Det var pappa som var ute med renarna, medan mamma stannade hemma med barnen, berättar hon.

Upplevelser påverkar

Nyligen kom hon ut med boken Vantar – Fáhttsa, Magdalenas första minnen, som bygger på hennes egen uppväxt. Där berättas om det traumatiska uppbrottet från familjen, när hon skulle börja i svensk skola, och om pappan som fick komma hem från renskogen och med sorg i hjärtat snickra och måla barnkistor när hennes syskon dog.

Majvor Massa Erikssons upplevelser påverkade henne i yrkesvalet, hon blev psykoterapeut med inriktning på utsatta barn och deras familjer. För tio år sedan flyttade hon till Helsingborg, för att vara närmare dottern och barnbarnen och för att hon erbjöds en uppdragstjänst vid Lunds universitet.

– Men jag måste upp till mina hemtrakter och tanka ibland, säger hon.

Vad är det du tankar då?

– Ja, vad är det man tankar? Känslor. Kraft. Naturen…

Stor okunskap

Okunskapen om det samiska är stor, enligt Majvor Massa Eriksson. Själv tycker hon att en viktig fråga för samer framöver är omsorgen om land och vatten.

– Skogsnäringen och gruvdriften förstör markerna. Vi samer har fem stora näringar: rennäring som bär oss, slöjd, turism, matlagning och musik. Det är viktigt att alla näringarna får plats, säger hon,

En annan viktig del är språket. Majvor Massa Eriksson tar exemplet med äldre, som ofta återvänder till sitt modersmål när de blir riktigt gamla och behöver hjälp.

– I dag har vi 18 förvaltningskommuner i samelandet Sápmi som är skyldiga att ge samma service på samiska, men det görs inte idag. Det är många samer som inte har lärt sig samiska. Det var inte tillåtet, säger hon.

Samer skulle lära sig tala svenska hade staten bestämt. Därför har många samer förlorat sitt modersmål och därmed det viktigaste i sin identitetsutveckling, menar Majvor Massa Eriksson. Samerna har en sorglig historia av tvångsförflyttningar och diskriminering. Många har också förnekat sitt ursprung, det var lättare att leva som svensk.

– Vi har setts som lågt begåvade och varit utsatta för förtryck och rasbiologiska undersökningar. Mycket av det sitter kvar, även i våra barn, fastän de aldrig direkt blivit utsatta för rasbiologin. Det är inget man bara kan sudda bort, säger Majvor Massa Eriksson.

Johanna Forsberg

Fotnot: Det samiska nationaldagsfirandet i Malmö börjar klockan 11.00. Efter högmässa och tal blir det filmvisning och bjuds på samisk mat. Alla är välkomna och det finns möjlighet att ställa frågor om allt som rör det samiska.