Pratar du riksskånska?

Skaunska ei nimmt nock add begriba sau snacka ente som en spissflabb ditt ålahue!* Skåningar som talar så här blir allt färre. Landskapets dialekter förändras, men skånskan håller inte på att dö. Istället sker en utveckling mot en allt mer enhetlig riksskånska. Nya influenser kommer från engelskan och danskan.

Under det gamla bondesamhället var skånskan ett myller av dialekter som kunde variera från socken till socken. Under 1900-talet slipades skillnaderna långsamt bort och i dag är de skånska dialekterna på väg att bli en enhetligt regionaldialekt. Talspråket tar i allt högre utsträckning intryck från skriven svenska.

– Ptk har uttalats som Bdg på många ställen i Skåne. Kaka blir kaga och pipa blir piba. Men det har försvunnit kontinuerligt och är nästan helt väck, säger Carl-Erik Lundbladh, arkivchef på Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund.

Små skillnader

Skånskan delas i dag oftast in i fyra huvuddialektområden: nordväst, nordöst, sydväst och sydöst. Skillnaderna är små och kan vara svåra för icke-skåningar att uppfatta. En malmöit dricker exempelvis öl på ”poben” medan ur-helsingborgaren närmast går till ”pyben”. Trots att Lund ligger i det sydvästra området anses staden ha en egen unik dialekt som ofta sägs låta bättre och vara lättare att förstå än övrig skånska. Här breder rikssvenska avarter ut sig.

– Det har hävdats att det blir allt vanligare med främre r i Lund. Det är naturligt med tanke på den blandning av dialekter som finns där, säger Carl-Erik Lundbladh.

Skorrande r är dock fortfarande norm i skånskan. Och trots utslätningen är många särdrag fortfarande starka i talspråket. Krokben är fälleben, man kan både kasta och houtta, saker går i sönder och snickaren slår i ett spik. Diftonger står sig också bra även om de förändras med tiden.

– Diftongerna lever kvar men är annorlunda än för hundra år sedan. Ta ordet få, förr sa man fau, i dag låter det mer som feå, säger Carl-Erik Lundbladh.

Att diftonger är seglivade beror på att de inte är betydelseskiljande. Icke-skåningar förstår lättare vad exempelvis ”feå” betyder än vad en ”kaga” är. Därför har det inte varit nödvändigt att anpassa diftonger till svenskt skriftspråk i samma utsträckning. Jonny Ambrius, författare av bland annat Skånsk-svensk-skånsk ordbok, säger att dagens skånska påverkas av engelskan på samma sätt som svenskan.

– Precis som svengelska blir det någon sorts skånsk-engelska. Ta deadline till exempel. På skånska heter det döstregg (dödsstreck). Jag fick höra det på förlaget första gången, en kille där sa ’Du vet att döstregget på din bok är den tredje va?’.

Danska uttryck bland yngre

Enligt Jonny Ambrius gör Öresundsintegrationen att nya danska uttryck börjar leta sig in i sydvästskånskan. De är vanligast bland yngre skåningar som arbetar i Köpenhamn.

– Jag känner en del och jag är född i Danmark så jag märker när de plockar upp danska uttryck som exempelvis ’helt vilt’

”Helt vilt” är en ungefärlig dansk motsvarighet till ”helt galet”. Ett annat exempel är”flott nock” som betyder fint nog. Jonny Ambrius menar att skåningarna även påverkar danskarna och han tror att utvecklingen på sikt kan leda till en Öresundsdialekt.

Hur står sig skånskan mot övriga svenska dialekter tycker du?

– Den måste vara en av de starkaste. Den talas ju av över en miljon, säger Jonny Ambrius.

Karl Grauers

*Skånska är lätt nog att förstå så prata inte som en spetsmun ditt dumhuvud! (spissflabb/spetsmun är en skåning som rullar tillgjort på r:en och försöker dölja dialekten)

Huvuddialekter i dag

Dialektgränserna är flytande och överlappar varandra. Beskrivningarna är genera-liserande och illustrerar huvuddragen i de skånska dialekterna. Variationer förekommer lokalt.

Nordvästra Skåne

U-ljud uttalas nästan som svenskt u eller drar åt y-hållet så att buss nästan blir byss. O-ljud uttalas ibland som ou-ljud, till exempel Helsingbourg.

Sydvästra Skåne

Långt a uttalas au och u blir ibland till ett mellanting mellan o och ö. Vad har du? blir: Va haur döu?

Nordöstra Skåne

Diftonger på e är tydliga och vissa ord uttalas nästan med ei i början, exempelvis eild för eld. Du blir ibland deu. Å uttalas som ö eller öa.

Sydöstra Skåne

D släpps på vissa ord så att jord blir jor. Äldre talare förenklar konsonantljud så att efter blir ettår. Även här är e-diftonger tydliga och låter ofta som ei..

Lund

Inte särskilt kraftiga diftonger. Rullande r blir allt vanligare. Vissa talare byter korta o-ljud mot u så att Olle blir Ulle och onsdag unsdag.

Skånes nyaste dialekt ingen brytning

Dialekt Rosengårdssvenskan ses ofta som brytning eller klumpas ihop med Rinkebysvenskan. Det är fel. Enligt forskaren Petra Bodén är det en egen skånsk dialekt.

– De som talar Rosengårdssvenska kan också en mer stan-dardiserad svenska. Ungdomarna är oftast födda i Sverige eller kom hit väldigt tidigt och de använder ett annat språk på exempelvis banken än med kompisarna, säger Petra Bodén, forskare och lingvist på Lunds universitet.

Hon har undersökt Rosengårdssvenska och bland annat jämfört den med Rinkebysvenska. Rinkebysvenskan baseras på stockholmska medan Rosengårdssvenskan har malmöitiska drag. Kommer en stockholmare ner till Rosengård uppfattar han nog dialekten som skånska snarare än Rinkebysvenska.

Bland annat skiljer sig talmelodier åt och en del ord i Rosengårdssvenskan är gamla malmöitiska slanguttryck som plockats upp av ungdomarna. ”Tji” för inte och ”puligt” för gott är sådana exempel. Petra Bodén säger att ungdomar skapar ett eget språk delvis för att markera avstånd till vuxenvärlden. Att gamla ord går igen beror på att de fallit i glömska eller inte längre används av de vuxna. Rinkebysvenskan uppmärksammades av forskare och media i mitten på 80-talet medan Rosengårdssvenskan blev rikskänd främst genom Zlatan Ibrahimovic först på 90-talet.

– Men den är inte senare än Rinkebysvenskan utan utvecklades också någon gång på 1980-talet, säger Petra Bodén.

Karl Grauers