Skåne port för farligt avfall

Förra året stoppades transporter med 70 ton miljöfarligt avfall, som skulle smugglas ut ur landet via Skåne. Målet är ofta fattiga afrikanska länder, där omhändertagandet av sopor förgiftar både människor och miljö. Trots ökade insatser så granskas bara en bråkdel av de tusentals containrar som varje år lämnar landet genom Sydsverige.

Under 2011 gjordes drygt ett 60-tal kontroller runt om i landet av containrar där man sökt tillstånd för export men där tullen fattat misstankar. 26 av proverna gjordes i Skåne som med flera stora hamnar och Öresundsbron är ett stort transitlän för både lagliga och illegala transporter. Drygt en fjärdedel av de containrar som undersöktes av länsstyrelsen i Skåne innehöll miljöfarligt avfall som inte får föras över gränsen till annat land. Mottagare av soptransporterna är fattiga länder som Nigeria, Elfenbenskusten och Ghana. I de containrar som efter kontroll fick föreläggande om exportförbud fanns bland annat gamla bilmotorer som fortfarande innehöll olja och kylskåp med otillåtna kylmedel.

Ingen vet hur mycket miljöfarligt avfall som illegalt förs ut ur Sverige. Fram tills för bara några år sedan så pågick trafiken nästan helt ostört. För att bromsa den olagliga trafiken så krävs det samarbeten mellan flera olika myndigheter.

– De containrar som undersöktes var sådana där Tullverket ansåg att innehållsdeklarationerna inte verkade stämma, så det var en form av styrda stickprovskontroller, säger Viktor Forsell, miljöhandläggare vid länsstyrelsen i Skåne. Att mer än en fjärdedel av de transporter vi kontrollerade innehöll miljöfarligt avfall är oroväckande. Med tanke på hur många transporter vi inte kan granska, kan mörkertalet vara mycket stort.

Kontrollerna har ökat

I vår kommer tullen, polisen, länsstyrelser, Naturvårdsverket och kommuner runt om i landet att stärka samarbetet för att stoppa den illegala trafiken. Satsningen har fått namnet Uppströmskampanjen och målet är att man ska försöka identifiera och stoppa fler godstransporter med miljöfarligt avfall redan innan de når gränsen.

– Vi försöker hitta olika vägar för att få stopp på de strömmar av avfall som går genom landet, säger Ulrika Hagelin, handläggare på Naturvårdsverket. Det är många aktörer som berörs av den här verksamheten. Med vår kampanj vill vi stärka samarbetet mellan dem och öka medvetenheten kring problemet.

Kontrollen av misstänkta transporter som är på väg ut ur landet har ökat successivt under ett par års tid. När EU 2008 granskade problematiken med landsöverskridande transporter med miljöfarligt gods så var Sverige ett av de länder som fick kritik för bristfälliga kontroller. Uppmärksamheten har efter det skärpts. Bevakningen av illegal utförsel av miljöfarligt gods utökades förra året, då länsstyrelserna fick mer resurser för att kunna göra fler kontroller.

Att tömma och undersöka innehållet i en container är ett arbete som tar en vecka att genomföra. Länsstyrelsen fick förra året i uppdrag av regeringen att öka antalet kontroller av godstransporterna.

– Det finns mycket pengar i den här verksamheten, säger Ingela Valeur, enhetschef för miljöskyddsenheten på länsstyrelsen i Skåne. Det är ibland kriminella gäng som är inblandade.

Ibland oklart vad som är avfall

Avsändarna av skrotet kan ha olika syften med exporten. Rent skrot skickas utomlands, då det är billigare än att betala för att materialet återvinns på ett miljövänligt sätt i Sverige. En del av det gods som svenska myndigheter klassar som avfall kan innehålla sådant som har ett andrahandsvärde på den afrikanska marknaden. Ett problem som länsstyrelsen ställs inför vid kontrollerna är att avgöra om innehållet i en container verkligen är avfall.

– En del begagnad teknik kan skeppas utomlands för att plockas isär och säljas som reservdelar, säger Ingela Valeur. Men att delar tas om hand innebär inte att det görs på rätt sätt. Tvärtom frigörs farliga ämnen när till exempel en dator tas isär och de som arbetar med det exponeras för giftiga gaser. I de containrar vi undersökte hade de stoppat ner all möjlig uttjänt elektronik. Att det verkligen var fråga om avfall var det ofta lätt att se.

Tullen i Holland har på kort tid stoppat fyra containrar som kommit från Sverige, med avfall som skulle dumpas i Afrika. Hur många transporter som klarar sig hela vägen fram till den planerade slutdestinationen är det ingen som vet. Ingen vet heller med säkerhet hur mycket miljöfarligt gods som tidigare har förts ut ur Sverige.

– Det är svårt att bedöma hur stort mörkertalet är, säger Martin Johansson, Tullverkets expert på miljö- och ekobrottslighet. Vi kan bara titta på en liten del av transporterna och vet inte vad som går oss helt förbi.

Efter tullens och länsstyrelsens ingripande får rättsväsendet ta vid, i de fall man misstänker brott. I Göteborgs tingsrätt avgörs nu ett mål där en exportör fått tre containrar stoppade. En av transporterna gick via Skåne, där lasten bestod av hundra kasserade kylskåp som skulle skickas till Elfenbenskusten.

Komplicerad lagstiftning

De som vill föra ut gods som kan vara miljöfarligt, som begagnade bilar och elektronik, måste först anmäla detta till Naturvårdsverket, som beslutar om tillstånd. Tullverket, som har hand om klareringen av godset är ofta den part som fattar misstanke om att något inte stämmer. Om en misstänkt transport ska undersökas så är det en tredje part, länsstyrelsen, som kopplas in för att utföra granskningen. Även polisen kan vara inblandad i kontrollerna, om det sker ute på vägarna eller vid misstanke om brott.

Det komplicerade systemet för vem som ansvarar för vad är, enligt Martin Johansson, något som efter ett par år har fått en fungerande form.

– Alla börjar hitta sina roller nu, säger han. Nu vet vi vem som ska kontaktas och många av dem som är inblandade gör ett väldigt bra jobb.

Uppströmskampanjen startar i mars, där Malmö är en av fem platser i landet som arbetet ska utgå ifrån. En av kampanjens målsättningar är sprida kunskapen om vilka regler som gäller för gränsöverskridande transporter.

– Lagstiftningen kring det här är ganska komplicerad, säger Ulrika Hagelin. Genom att få ut kunskapen om vad som gäller till fler så hoppas vi kunna stoppa en del av flödet på ett tidigare stadium. Kommunen är ofta tillsynsenhet för många av de företag som ligger bakom utflödet av avfall. Vi kan vinna mycket på att de som utför tillsynen får upp ögonen för vad som händer i ett senare skede, och tar upp det i de frågor de ställer.

Jenny Wickberg