Salonen avfärdar Reinfeldt

Rädda Barnens barnfattigdomsrapport fick kritik, bland från statsminister Fredrik Reinfeldt, för att se till den relativa fattigdomen, inte den absoluta. Forskaren Tapio Salonen avfärdade kritiken på seminariet i Malmö.

– Han vet inte vad han pratar om, sade han.

– Pratar vi om absolut fattigdom har vi i Sverige en oerhört bra situation om man jämför med barn över världen.

Så sade Fredrik Reinfeldt till Efter Arbetet, då Rädda Barnens rapport släpptes i februari. Tapio Salonen tillbakavisade kritiken under Malmö-seminariet.

– Jag menar att vi har använt oss av det bästa måttet man kan använda, sade han.

För att räknas som fattig, enligt Rädda Barnens och Tapio Salonens mått, krävs antingen att familjen är beroende av försörjningsstöd, eller att de har en så kallat låg inkomst, det vill säga mindre än 16 764 kronor efter skatt, räknat för en familj med två vuxna och två barn. Siffran är uträknad av Konsumentverket och SCB och ska enligt dem täcka livets nödvändigheter.

– Medianinkomsten för familjer med två vuxna och två barn är idag 38 900. Det finns ett annat fattigdomsbegrepp som säger att alla som har mindre än 60 procent av medianinkomsten ska räknas som fattiga. Skulle vi räkna så skulle vi ha hamnat på 23 340. Men vi har alltså varit mycket tuffare än så, sade Tapio Salonen.

Men varför räknar ni i relativ fattigdom och inte i absolut?

– Vi räknar inte ens i relativ fattigdom. Då hade vi utgått från siffran 23 340. Men vi kan inte heller utgå från absoluta tal. Vi kan inte jämföra barn i Sverige med barn i Sudan, det skulle inte säga oss någonting.

Så du tar lätt på statsministerns kritik?

– Han vet inte vad han pratar om. Han kan inte det här.

Har ni fått tillfälle att diskutera de här frågorna?

– Inte personligen. Det skulle jag gärna göra.

Linnea Nilsson