Hyllat sagoprojekt på fängelser hotat

Sedan 2008 har interner i Malmö kunnat läsa in sagor till sina barn tack vare Stadsbibliotekets hyllade projekt Godnattsagor inifrån. Nu är verksamheten hotad. Kriminalvården tar över nästa år och hårda sparkrav gör framtiden osäker.

Stadsbiblioteket i Malmö har drivit Godnattsagor inifrån med bidragspengar från bland annat Brottsförebyggande rådet och Allmänna arvsfonden. Projektet har spridit sig utanför Skåne och varit så framgångsrikt att Kriminalvården gör det till en permanent del av sin verksamhet från nästa år.

Det innebär att Godnattsagor inifrån inte kommer att drivas med bidrag utan genom de enskilda fängelsernas budgetar. Problemet är att Kriminalvården inte har avsatt några extra pengar.
– Vi vet inte hur framtiden blir men det ser inte positivt ut. Det är tveksamt om vi får extra pengar. Jag är rädd för att godnattsagorna kan bli ’ja det var en bra idé men den dog’, säger Birgitta Larsson programexpert och ansvarig för barnfrågor på Kriminalvården, region Syd.

Det är upp till ledningen på varje fängelse att välja vad pengarna i budgeten ska användas till. Enligt Birgitta Larsson hade öronmärkta pengar från Kriminalvården centralt varit ett sätt att säkra Godnattsagor inifrån, men något sådant är inte aktuellt.

Höga sparkrav

– Kriminalvården har höga sparkrav och det kan drabba alla verksamheter. I dagsläget ser det inte ut som att vi kommer att öronmärka pengar, säger Birgitta Persson, verksamhetsutvecklare på Kriminalvården centralt.

På Kirseberganstalten i Malmö och anstalten i Ystad kommer internerna att kunna läsa in sagor till sina barn nästa år, men i Fosie säger fängelseledningen nej på grund av budgetprioriteringar.
– Och det är tveksamt om anstalten i Tygelsjö ska ha godnattsagorna, säger Birgitta Larsson.

66 000 kronor per anstalt

I Ystad och Kirseberg är det bara spikat att Godnattsagor inifrån anordnas under 2012. Efter det kommer anstaltsledningarna att besluta om fortsättning ett år i taget. Enligt Karin Johansson, bibliotekarie på Malmö Stadsbibliotek och projektledare, kostar stadsbibliotekets tjänster anstalterna cirka 66 000 kronor per år. Då utbildas fängelsets personal och bibliotekarier.

Sedan träffas de deltagande internerna i studiecirkelform under sex tillfällen. En bibliotekarie ger dem introduktion till bibliotek och barnlitteratur. De får bland annat välja ut en saga, öva högläsning och berättarteknik innan de läser in och redigerar på en cd som de skickar till sina barn.

Karin Johansson är medveten om anstalternas ansträngda budgetar men efterlyser också större långsiktighet från Kriminalvårdens sida.
– Det finns ingen långsiktig plan om hur man ska driva det vidare och ingen tid för en samordnare inom Kriminalvården. Jag tror att de vill väl och att det ska spridas, det behövs bara att någon tar ansvar. Som det är nu är det vi från biblioteket som pushar och driver på, säger Karin Johansson.