Efter Arbetet på Twitter

EfterArbetet: Konflikten om NCC-bygget Filbornaverket rasar vidare: http://t.co/Mw4O60l0

EfterArbetet: Svårt följa skollagen när lärartjänster försvinner http://t.co/tWjGOHJP

EfterArbetet: Nytt Malmöprojekt ska kartlägga khatmissbruk http://t.co/9svh3L5z

EfterArbetet: De flesta skåningar skulle tjäna på skattefinansierad kollektivtrafik http://t.co/RYlpkGmw

EfterArbetet: Skånska färdtjänstförare tvingas till farliga körningar - Efter Arbetet http://t.co/U48aUvXh

Efter Arbetets nyhetsbrev

Missa inte våra uppdateringar! Prenumerera på Efter Arbetets nyhetsbrev. Skriv in din epostadress nedan.

Bo Gunnarsson

Bo Gunnarsson har lämnat oss

fredag, januari 13, 2012 - 07:53
LEDARE

Vännen, kollegan, journalisten och Asienkännaren Bo Gunnarsson gick bort efter en tids sjukdom dagarna före jul. Han blev 74 år.

Bosse var vår man i Tokyo. En av tidningen Arbetets riktigt stora profiler under årtionden av outtröttlig rapportering från asiatiska krishärdar, utdragna konflikter och omskakande miljökatastrofer.

Kvicksilverförgiftningen av invånarna i den japanska fiskebyn Minamata i slutet av sextiotalet var kanske första gången jag som tidningsläsare fick upp ögonen för den unge svenske frilansjournalisten Bo Gunnarsson. Han skildrade denna mänskliga katastrof för mer än 40 år sedan med samma inlevelse och respekt för fakta som han senare kom att skriva om Bhopalkatastrofen i Indien och tsunamins förödelse av kustområden och kärnkraftsverken i hans älskade hustru Hiroes moderna Japan, hans sista stora rapportering.

Bondsonen från Billinge som kom att göra hela Asien till sitt arbetsfält var en verklighetsskildrare av den typ som bär upp allt det som ryms i begreppet god journalistik. Inte glömma för vem man skriver. Alltid veta varför man skriver. Inte tappa bort analysen för dofterna, bilderna, känslorna och det direkta mötet människa mot människa – och omvänt.

Bosse hade dessutom den osvikliga intuitionen att alltid vara på plats där den stora dramatiken utspelades, helst något före. Efter hand förstod vi att det mindre handlade om tur än om gedigen kunskap, personligt mod och ett mästerligt spårsinne för Nyheten med stort N.

Driften att ge sig av på studs och rusa rakt in i ett nyhetsskeende laddat med personligt risktagande och okända faktorer, var fler än en gång nära att ända i katastrof.

Vi var mycket nära att mista Bosse under några dramatiska dygn 1996 i norra Afghanistan i det skymningsläge som då rådde strax före talibanernas maktövertagande.

Men han kom tillbaka. Lika envis, egensinnig och högproduktiv som före den händelse som redan då kunde ha satt punkt för en lysande journalistbana.

Nu är han borta, insomnad i kretsen av sina närmaste i det Eslöv där allt började.

Men för oss som mötte honom, trätte med honom och läste det mesta han skrev lever han vidare som en av de riktigt stora journalisterna i vår generation.

 

Håkan Hermansson, fd utrikeschef Arbetet

 

 

Kommentarer

Margitha Krätzer 01:52 17 jan 2012

Bo är saknad, inte bara för sin journalistiska gärning, utan även för den mänskliga. För er som inte vet var han "Mr Pingis" i Billinge. Han var den som mest låg bakom Stockamöllans IF:s satsning på bordtennis. En outtröttlig själ, som gjorde allt för sina pingisadepter, där jag själv hade förmånen att vara en. Om vi inte fick några slantar av klubben, fixade han det på annat sätt. Han tränade oss med en intensitet, som man sällan skådat. Redan då, var Bo märkt av en gammal sjukdom, men det hindrade honom inte att bli en mycket bra pingisspelare, lika bra med vänster- som med höger hand. Hans adepter blev bra, av den tidens mått mätt, i alla fall fick vi vara med på SM. Det var en härlig tid, och vi spelade samtida med Han Alsér, Christer och "Hammaren", Bertil Norlin, systrarna Guntsch, (som också gästade vår lilla klubb och tränade med oss), m.fl. Han hade en förmåga att kunna trösta och uppmuntra när det gick dåligt, och gladdes med oss när det gick bra. Han behandlade oss alla lika vilket var en fin egenskap hos honom. Även om vi på grund av arbeten och bostadsorter inte hade kontakt på senare år, finns minnet av allt han gjort kvar inom en. Vissa människor lämnar ett starkare avtryck än andra, och Bo är en av dem vars avtryck är och kommer att vara starkt. Sayonara, Bo.

Skriv ny kommentar

Vi modererar din kommentar. Det innebär att allt först blir läst innan det publiceras. Därför kan du uppleva en viss fördröjning. Tänk på att hålla dig till saken och behandla andra debattörer med respekt.
Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.