Nu börjar jakten på näste S-ledare

Så tvingades han då till sist bita i gräset, Håkan Juholt.

Debattens vågor går höga om vad som till sist fällde honom. De egna misstagen och tillkortakommandena? Partivännerna? Eller mediedrevet?

För att säga som Juholt själv sa, den framtida forskningen får hjälpa till att reda ut det.

Saken är den att Juholt blottade sig. En borgerlig minister kan ha svart hemhjälp. Det är inte så farligt, eftersom alla vet att borgarna inte tycker om skatter och vill sänka ungdomslönerna. En socialdemokratisk oppositionsledare kan på inga villkor slarva med bostadsbidrag eller reseräkningar.

Hade Juholt kunnat bli en bra partiledare? Det får vi aldrig veta.

Jag tänker att en ny partikultur har etablerats ljusår från den som gällde förr i tiden.

Nu löser rörelsen, som kanske inte finns, sina interna trätor genom att läcka till pressen. Hade inte drevet hela tiden försetts med nytt bränsle hade det stannat.

Jag läser gärna vad folkbildaren Bengt Göransson skriver. Häromdan resonerade han i en krönika i Helsingborgs Dagblad om Juholts kris med utgångspunkt i ett gammalt berömt citat av president Lyndon B Johnson.

1964, i samband med att han tog in en tidigare motståndare i regeringen, förklarade Johnson att ”det är bättre att han står inne i tältet och pissar ut, än att han står utanför tältet och pissar in”.

Göransson tror att Juholt dumt nog ”lockades att skapa sitt eget lag”. ”Hade han haft Lyndon Johnsons erfarenhet”, skriver Göransson, ”hade han nog inte kastat ut sina fiender”.

Göransson tänker väl på bland andra Thomas Östros.

Fast Håkan Juholts riktigt stora problem var väl att det stod folk inne i tältet och pissade där.

Några menar att Juholt sa så mycket tokigt. Hade fel och tog tillbaka.

Jag vet inte om han på den punkten var värre än genomsnittspartiledaren. Tror inte det.

Är Reinfeldt bättre påläst? Kan han, för att låna ord av Aftonbladets chefredaktör Jan Helin, ”hålla en rak linje”?

Mycket tveksamt. Reinfeldt och hans parti läser Sveriges politiska historia som hin håle läser Bibeln. Han ändrar sig och har sig. Jag kan på rak arm erinra mig hur han för några dagar sedan lyckades pressa in två faktafel i en enda mening, när han hävdade att Sverige som enda land hade haft budgetöverskott de senaste två åren. Sanningen är att vi hade överskott bara ett av dem, medan fem andra länder hade överskott båda åren.

Reinfeldt borde granskas noga, men jag hinner inte just nu och det gör inte journalisterna heller. Vilket till en del kan bero på att många av dem, bland annat cheferna, tjänar väldigt bra och nyttjar Rut-bidrag.

Vem granskar journalisterna?

Själv är jag fortfarande lite historisk materialist. Vill man förklara de våldsamma angreppen på Juholt, måste man fundera över vilka ekonomiska intressen han hotade genom sin försiktiga vänstersväng. Han ifrågasatte privatiseringar, avregleringar och vinster i vården. Han utmanade därmed skumma storbolag som tjänar grova pengar på välfärdsmarknaden. Det gör man inte ostraffat.

På lördagen när Håkan Juholt meddelat sin avgång hörde jag en diskussion mellan bland andra Dala-Demokratens chefredaktör Göran Greider och Sydsvenskans politiska redaktör Heidi Avellan. Greider tyckte att drevet mot Juholt saknar motstycke och bara kan förstås om man betänker att 90 procent av pressen är borgerlig. Avellan, som är väldigt oberoende, höll naturligtvis inte med. Greider frågade då om det var okej om han sökte jobb som chefredaktör på Sydsvenskan eller Dagens Nyheter. Det var det naturligtvis inte.

Visst finns det en borgerlig hegemoni över medierna. Men Aftonbladet är ju inte borgerlig, i varje fall inte på alla sidorna.

Vad tidningens chefredaktör Jan Helin röstar på har jag ingen aning om, och jag bryr mig inte, men under ett möte som kallas ”Kvällspressdagen” på Operaterassen i Stockholm gjorde han klart hur han tänker.
– Att Sveriges statsbärande parti faller ihop och har en partiledare som uppenbarligen inte klarar att dra ett rakt streck, hålla en rak linje, är en mycket bättre historia än att dag ut och dag in försöka beskriva att Alliansen är visionslösa.

Sa Helin och gav därmed kvällspressjournalistiken ett ärligt ansikte. Helin uttryckte enligt rapporterna från Operaterassen frustration över att Håkan Juholt ”ännu inte har avgått”.

Nu har han gjort det och nu börjar jakten på Socialdemokraternas näste partiledare.