Efter Arbetet på Twitter

EfterArbetet: Konflikten om NCC-bygget Filbornaverket rasar vidare: http://t.co/Mw4O60l0

EfterArbetet: Svårt följa skollagen när lärartjänster försvinner http://t.co/tWjGOHJP

EfterArbetet: Nytt Malmöprojekt ska kartlägga khatmissbruk http://t.co/9svh3L5z

EfterArbetet: De flesta skåningar skulle tjäna på skattefinansierad kollektivtrafik http://t.co/RYlpkGmw

EfterArbetet: Skånska färdtjänstförare tvingas till farliga körningar - Efter Arbetet http://t.co/U48aUvXh

Efter Arbetets nyhetsbrev

Missa inte våra uppdateringar! Prenumerera på Efter Arbetets nyhetsbrev. Skriv in din epostadress nedan.

Jan Stjernquist

Drömmar på ångermanländska

fredag, februari 3, 2012 - 00:59
KRöNIKA

Jag befann mig i Småland måndagen den 28 februari 2002. Budet om att Astrid Lindgren hade avlidit hade kommit och Småland hade sorg. På de regionala nyheterna rapporterade man direkt från torget i Vimmerby hela kvällen. Men det fanns ett problem: det händer faktiskt ingenting på torget i Vimmerby en vanlig måndag i januari. Studiokvinnan: ”Och nu åter till torget i Vimmerby, vad händer?” Reportern: ”Ja, här i Vimmerby är det stilla och alla har gått hem till sig, åter till Växjö”. Sådär höll det på.

 

Precis så var det från den direktsända vakan utanför sossarnas högkvarter på Sveavägen. Allt var live när ingenting hände. Och trots mobben av reportrar, så var det tydligen möjligt att smyga in Pär Nuder via en bakväg utan att någon såg. När något verkligen hände, så hände det i Oskarshamn (faktiskt inte allt så långt från Vimmerby).

 

Till slut fick dramat sin upplösning. Och sossarna fick en ny partiledare. Just nu smeker medierna den gode Löfven medhårs. Han kallas rentav för ”Stålmannen”. Men det finns nog många som letar efter kryptonit som biter också på denne arbetarledare.

 

Så fick då reportrarna åka hem till sin övertidsersättning och kompledighet. Livet började sin gilla gång igen. Sverige hade faktiskt inte alls stått stilla. Aftonbladets ledarsida listade i början av veckan de händelser som skett i medieskuggan från Sveavägen: Två äldreboenden i Stockholm gick i konkurs, personal som kritiserat sin arbetsgivare Carema sägs upp och en tolvårig flicka som just besegrat sin cancer får veta att hennes mamma inte är berättigad till socialbidrag eftersom hon äger sin lägenhet. Solen går upp i arbetslinjens Sverige. Krogpriserna är ungefär desamma som före nyår, men det är synd att klaga.

 

På hemsidan frenchmaidservice.nu möts vi av erbjudandet att ”kombinera nöje och nytta” och så fortsätter man på felstavad svenska:

”Anlita en trevlig sexig French Maid lättare städning och fixande i hemmet med RUT avdrag. Jag, vi kommer och städar hos dig iförd en vacker sexig french maid dress. Städning och utföres i Storstockholm företrädesvis innanför tullarna på kvällar och helger. Dagtid eniigt [sic!] överenskommelse.”

 

Det här med att städa behöver ju inte bli så tråkigt i fortsättningen förstår man. Och företaget lovar också servering vid herrmiddagar. Arbetslinjen handlade alltså inte om något annat än att skattesubventionera Sven-Otto Littorins fester. På hemsidan presenteras de olika franska hembiträdena och man kan smygtitta på bilder.

Är det här verkligen på riktigt?

Jag kan inte bestämma mig för om det faktiskt inte är mer rimligt att anta att allt egentligen är på skoj.

 

Så sitter man här och stirrar in i datorskärmen på en lättklädd dam och känner sig dum. De vackraste drömmarna uttrycks på ångermanländska och handlar om en näringspolitik som inte förnedrar oss som människor. Vi måste faktiskt hoppas på den där Stålmannen.

 

Kommentarer

Skriv ny kommentar

Vi modererar din kommentar. Det innebär att allt först blir läst innan det publiceras. Därför kan du uppleva en viss fördröjning. Tänk på att hålla dig till saken och behandla andra debattörer med respekt.
Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.