Krönika. Hanna Gustafsson.

2017-12-05 12:00

Äntligen har folk begripit att vi lever i en våldtäktskultur

Välkomna, alla ni som i och med berättelserna under hashtaggen #metoo äntligen har upptäckt att vi lever i vad feminister kallar för en våldtäktskultur.

Länge avfärdade ni existensen av en sådan kultur. En kultur där sexuella övergrepp trivialiseras till den grad att många förövare och offer inte ens är medvetna om att till exempel att onanera inför någon utan tillåtelse är ett sexuellt övergrepp.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


En kultur där det ses som en naturlag att kvinnor ständigt tvingas anpassa sina liv under hotet om våldtäkt, istället för att se hotet som kvinnor upplever som det kulturella samhällsproblem det faktiskt är.

Vi har beskrivit detta i årtionden utan att ni lyssnat, men strunt i det just nu.

Låt oss glömma att ni är lite sena till festen och istället fira det faktum att ni är här.

Nu när ni vet vad våldtäktskultur är och #metoo gjort det svårt att förneka dess existens, så kan vi passa på att ta upp en del andra feministiska begrepp som på samma sätt ofta avfärdas eller missuppfattas i debatten.

1.”God ton” – God ton-argumentet är en form av ad hominem och betyder att gå in i en debatt där personer diskuterar sina erfarenheter av att utsättas av förtryck, exempelvis rasism, bara för att tala om för dem att de skulle få fler på sin sida om de hade en snällare ”ton”.

De som använder god ton-argumentet har ofta inget egentligt intresse av att debattera sakfrågan utan enbart av att påpeka att de känner sig ”attackerade” och ”sårade” av ”tonen” i debatten. Feminister får exempelvis ofta höra att fler män skulle stödja dem om de inte var ”så arga hela tiden”.

Vilket pedagogiskt visar vad skillnaden är mellan att utsättas för förtryck och inte göra det – nämligen möjligheten att välja att inte engagera sig enbart på grund av att man fått sina känslor sårade.

Det ska betonas att god ton-argumentet inte är detsamma som att säga till någon som beter sig vidrigt i en debatt att tänka på sin ton. Det kan vara svårt att se skillnaden. Dock förstår de allra flesta – förutom ett antal högertwittrare – skillnaden mellan att säga till människor som utsätts för rasism att ”sluta vara så arga” och att säga till en riksdagsman som kastar ord som ”syltryggar” och ”batikhäxor” runt sig som en treåring kastar pennor, att sluta med det.

2. ”Mansplaining” – Begreppet populariserades av Rebecca Solnits essä ”Män förklarar saker för mig” och innebär kortfattat att en man förklarar ett ämne för en kvinna trots att hon har uppenbart mer kunskap i ämnet än honom.

Många anser att mansplaining är ett sexistiskt uttryck riktat mot män, vilket – låt oss vara ärliga – de har en poäng i. Men mansplaining har också en väldigt specifik betydelse som försöker beskriva en väldigt specifik företeelse. Som ofta drabbar kvinnor. På grund av män.

Det finns många, många exempel där kvinnor berättat om mansplaining de råkat ut för. Ett som nyligen blev uppmärksammat var när fysiologen och Nasa-austronauten Jessica Meir skrev om ”space equivalent zone” och en man utan någon synbar vetenskaplig kompetens gick in i tråden för att förklara för henne hur det fungerar när vatten kokar.

Man kan skratta åt sådana exempel, men anledningen att uttrycket kommit till är för att feminister ser fenomenet som en del i den struktur där kvinnor tystas genom signaler som antyder att deras röster och kompetens inte är efterfrågade. Detta samtidigt som en man alltid anses vara tillräckligt kompetent för att lyssnas till medan en kvinna måste bevisa sin kompetens om och om igen för att få sin åsikt och kunskap erkänd.

3. ”Den manliga blicken” – Den Manliga Blicken definierades av Laura Mulvey 1975 som beskrev hur Hollywood-filmer använder en heterosexuell, manlig blick på kvinnliga karaktärer. Eftersom denna manliga blick anses vara allmängiltig i filmen görs kvinnliga karaktärer till passiva objekt för publiken.

Och eftersom den manliga blicken är central även i andra delar av samhället än filmvärlden kan den vara svårt att upptäcka. Det är svårt att få syn på något som man lever sitt liv i. Men ett enkelt och beprövat sätt att lyfta fram den manliga blicken i en film är helt enkelt att prova att byta kön på karaktärerna. Känns scenen obekväm och lite absurd? Välkommen till alla kvinnors värld.

Det finns dock även filmer som innehåller exempel på en Kvinnlig Blick. Som ”Dirty Dancing”, ”Thelma and Louise”, cirka två minuter av ”Top Gun” och hela ”The Avengers”.

4. ”Hen” – Användbart ord som fyller en enorm semantisk lucka i det svenska språket. Deal with it.

Plus & minus

Plus: Podden ”En varg söker sin pod” med Liv Strömquist och Caroline Ringskog Ferrada-Noli diskuterade nyligen Grotescos hyllade avsnitt om manliga komiker. Kanske den mest träffande analys av avsnittet som finns därute. In och lyssna!

Minus: Att folk som kommenterar artiklar utan att ha orkat läsa dem fortfarande inte lärt sig skämmas.

Hanna Gustafsson
Hanna Gustafsson 

Ledarskribent i Dagens ETC.