Vad hände med skogen?

En engagerad lärare och Arne Weise startade en folkrörelse i klassrummen på 90-talet. Två tredjedelar av Sveriges skolbarn köpte regnskog för miljoner. Men sedan dess har det varit tyst. Nu kommer filmen som tar reda på vad som hände med skogen.

Allt började 1987. Eleverna på Fagerviks skola i Norra Sorunda kom på idén att de ville stoppa skövlingen av regnskogen genom att köpa den. Läraren Eha Kern hittade skog till salu i Costa Rica. Sagt och gjort, de insamlade pengarna räckte till fem hektar. Här hade historien kunnat sluta om inte Barnjournalen i SVT sänt ett reportage om projektet. Plötsligt ville alla Sveriges barn rädda regnskogen.
– Det spred sig som en löpeld. Ett par veckor efter programmet exploderade intresset. En dag när jag öppnade brevlådan låg där 139 brev från skolor över hela Sverige, säger Eha Kern.

Ger Arne Weise äran
Eha Kern startade föreningen Barnens regnskog och föreningen fick snabbt systerorganisationer över hela världen. Eha Kern vill tona ner sin egen betydelse och ger Arne Weise det mesta av äran.
– Alla tittade på naturfilmerna på SVT på den tiden. Arne Weise avslutade alltid med att varna för att om inget görs nu kommer alla djuren att försvinna, för alltid. Det påverkade barnen, säger hon.
Nu för tiden har Barnens regnskog hamnat i medieskugga. Eha Kern försäkrar att skogen står kvar men ingen oberoende har kollat upp det. Inte förrän nu.
Regnskogsrörelsen blev som störst under åren 1987 till 1993, två tredjedelar av Sveriges skolor var med i projektet. Precis i mitten av regnskogsyran, 1991, fyllde Jacob Andrén nio år. Hans klass sålde smycken gjorda av fjärilsmakaroner på en skolbazaar, pengarna räckte till fem fotbollsplaner regnskog. Ända sedan dess har Jacob Andrén funderat på om skogen står kvar. Och 20 år senare bestämde han sig för att ta reda på saken. Letandet blev dokumentärfilmen Jag köpte en regnskog, som han gjort tillsammans med Helena Nygren.
– Jag förutsatte att skogen inte skulle stå kvar, vet inte varför. Och det var fler som var oroliga, säger Jacob Andrén.

Drygt 400 000 barn har köpt regnskog, det hade varit ett stort avslöjande om alla blivit lurade.
– Under arbetet med filmen intervjuade jag min lärare från den tiden, hon var rädd att hon skulle få sitta hos Janne ­Josefsson och förklara sig, säger han.
Letande efter skogen är dramaturgin som håller ihop filmen men den handlar lika mycket om skogsskövlingens konsekvenser.
– Det blir ett sätt att lura in tittaren att se en miljöfilm som de kanske inte sett annars, säger Jacob Andrén.
På tjugo år har Barnens regnskog samlat in 20 miljoner kronor. Det har räckt till 450 kvadratkilometer skog. Ett viktigt bidrag när regnskogen lever under ett större dödshot än när Jacob Andrén var liten. Klimatdebatten är idag hetare än någonsin men paradoxalt nog är intresset för Barnens regnskog rekordlågt. Som mest kom det in drygt en miljon kronor per år på föreningens konto, förra året kom det knappt in 200 000 kronor. Frågan är vart skolbarnens engagemang tagit vägen. Jacob Andréns teori är att de som köpte skog när de var små inte fått någon bekräftelse på att det fungerat. Och det är därför han och Helena Nygren gjorde filmen.
– Vi vill inte skriva någon på näsan, vi visar att det fungerar att köpa regnskog. Sen får de själva ta ställning, säger Jacob Andrén.
Eha Kern tror att hon förlorat den allt hårdare kampen om barnens uppmärksamhet.
– Jag tror inte att barn bryr sig mindre idag men de har så mycket att tänka på. Det krävs också engagemang från lärarna, men på grund av nedskärningarna räcker bara tiden till det som står i läroplanen, säger Eha Kern.

Majblomman blev populär
Kanske går det trender i skolbarns engagemang. Ungefär samtidigt som regnskogen dalade i popularitet fick en annan skolrörelse ett uppsving, Majblomman.
– Det sammanföll snarare med lågkonjunkturen i början av 90-talet. Många fick det knapert och det ökade medveten om att det finns fattigdom i Sverige, säger Lena Holm, generalsekreterare för Majblomman.
Majblomman, som samlar in pengar till behövande barn, är nu populärare än någonsin.
– Det är inte svårt att väcka barns empati om man bara förklarar för dem hur det ligger till, säger Lena Holm.

Engagemanget frodas
Barn och ungdomars engagemang frodas även på andra håll. Ett exempel är Österlengymnasiet i Simrishamn. I förra veckan höll skolans elever en stödgala för Haiti. Liknande insamlingar görs nu i skolor i hela landet.
– Vi samlade in 20 000 kronor på en kväll. Pengarna går till Läkare utan gränser, säger Tilde Svedmark, en av eleverna.
Det var första gången Tilde Svedmark engagerade sig i något, men det har redan gett mersmak.
–Det känns som det börjar komma igång nu. Det snackas redan om fler insamlingar, säger hon.
Österlensskolans pengar är ett litet men välbehövt bidrag. Det är svårare att mäta vad regnskogsköpandet haft för ­effekt. Långt mycket mer regnskog har skövlats än vad barnen lyckats rädda men engagemang har andra värden utöver de faktiska konsekvenserna. Barn kan bli mer solidariska av att engagera sig, det tror beteendevetaren Malin Angantyr vid Mälardalens högskola. Hennes forskning visar att barn genom övningar kan öka sin medvetenhet om andras känslor. Resultaten visar att empatiträning ger en positiv effekt, särskilt för pojkar.

”Engagemang kan ge solidaritet”
Det kanske är en förenkling att sätta likhetstecken mellan empati och solidaritet, men begreppen är närbesläktade. Malin Angantyr menar att engagerade skolbarn kan ge ett mer solidariskt samhälle.
– Det beror så klart på vad de är engagerade i men vilken effekt det har på barnen när de blir vuxna har ingen forskat på ännu, säger hon.
Helena Nygren, medregissör till filmen, tror att engagemang i skolan kan ha en påverkan.
– Om man engagerar sig för att rädda regnskogen ger det barnen en inblick i en större värld. Man lever sig in i andras levnadsöden, säger hon.
Jacob Andrén håller inte riktigt med.
– Det krävs kontinuitet, det räcker inte att man är engagerad i ett projekt. På mig hade det ingen effekt. Jag har inte engagerat mig alls i miljöfrågor sedan jag var 9 år.
Du har gjort filmen.
– Jo det är sant.
Vad som hände med Jacobs skog, vill han inte avslöja.
– Det förtar filmens spänning, om ni vill veta får ni se filmen, säger han.

Eigil Söderin

Jag köpte en regnskog

Filmen är regisserad av Jacob Andrén, Malmöbo som gått på Fridhems filmskola, och Helena Nygren som har producerat och regisserat dokumentärfilm i nio år. Filmen visas just nu på Kino i Lund och på biograf Spegeln i Malmö.