Familjefundamentalisterna

Kvinnors villkor har alltid setts som någonting udda inom politiken. Så fort det handlar om kvinnors rättigheter eller vardag så kallas det ”kvinnofrågor”. Det finns typiskt nog inga ”mansfrågor”. När mäns samhällsintresse är utgångspunkt så är det den ”riktiga politiken” utan synligt kön. Då heter det ekonomi, försvarspolitik, bostadspolitik, näringspolitik, utbildnings- och forskningspolitik och så vidare. Men när vi diskuterar kvinnors löner heter det ”kvinnolöner”. Till och med mäns våld mot kvinnor är en ”kvinnofråga”!
Mönstret inom de politiska partierna har samma patriarkala prägel som samhället i stort. De som hävdar kvinnors villkor möts med skepsis, blir kallade ”tjatiga kärringar” och förvisas snabbt till kvinnoutskott eller kvinnokommittéer. Det här gäller den traditionella (parti)politiken i stort, även om det finns grader i helvetet.

Sverigedemokraterna, med starkt fäste i Skåne, är ett extremt mansdominerat parti. Det gör det extra intressant att granska deras syn på kvinnor och kvinnors villkor. Hur skulle det se ut om Sverigedemokraterna fick bestämma?
Föreställningen om att Sverigedemokraterna är ett enfrågeparti, med enbart invandringsfientlighet på dagordningen, är problematisk. Den osynliggör deras övriga diskriminerande politik. Deras starkt könskonserverande förslag skulle, om de blev verklighet, rasera många framsteg som gjorts inom området jämställdhet och sexualitet. Sverigedemokraterna anser att föräldraskap är exklusivt för heterosexuella och de vill riva upp föräldraförsäkringen. Att ett visst antal dagar viks åt den ena föräldern ses som en inskränkning av familjens ”valfrihet”. I ivern att människor ska leva efter föråldrade könsroller flyttar de bort fokus från barnens bästa, det vill säga närhet till båda föräldrarna. I praktiken vill de hindra männi-skors fria val. Familjedefinitionen är ”kärnfamiljen” med en man, en kvinna och deras barn. De skriver: ”Sedan mänsklighetens begynnelse, och i så gott som alla samhällen, har kärnfamiljen varit den grundläggande enhet varpå samhället baserats”. Men för några generationer sedan fanns inte kärnfamiljen som konstruktion. Då var det vanligt att far- och morföräldrar levde tillsammans med barn och barnbarn. Ensamstående föräldrar, singelhushåll och andra familjeformer har alltid funnits.
Begreppet kärnfamilj lanserades på 1950-talet, vilket knappast kan betraktas som mänsklighetens begynnelse. I linje med den familjefundamentalistiska synen vill de också ta bort lesbiska pars rätt till insemination och ensamståendes och samkönade pars rätt att adoptera.
Rasistiska partier går ofta hand i hand med religiös fundamentalism. Sverigedemokraterna har med rörelsen ”Fädernas kyrka” en stark förankring i den svenska kyrkan och anser att politiken ska återgå till traditionella kristna värderingar. De förespråkar en offensiv kristen mission för att stoppa andra religioner.

Det är samma bakåtsträvande tendens som i Europa, där kristna fundamentalistiska lobbygrupper allt mer högljutt kräver inskränkningar av kvinnors bestämmanderätt över sin egen kropp och mot aborträtten. Sverigedemokraterna vill, precis som det tjeckiska ordförandeskapet nyligen förslog, att mödrar ska stanna hemma hos sina barn i stället för att bygga ut barnomsorgen i EU.
De rättigheter vi har idag tas ofta för givna och vi glömmer att lagar lätt kan ändras. Feminister har genom organiserat arbete i Sverige drivit igenom reformer som stärkt kvinnors rättigheter. Om vi inte aktivt skyddar våra framsteg riskerar vi att få allt fler diskriminerande lagar, inom invandringspolitiken och inom andra områden.
Feminismen handlar inte om av vad som är ”bäst för Sverige”. Vår politiska utgångspunkt baseras på universella rättigheter och antidiskriminering och står alltså tvärtemot Sverigedemokraternas konservativa, kvinnofientliga, homofobiska och rasistiska politik. Sverigedemokraternas patriarkala värderingar ska inte få begränsa kvinnors rättigheter eller skrämma minoriteter till tystnad, varken i Skåne, Sverige eller i Europa.

Gudrun Schyman
Kandidat till EU-parlamentet och
talesperson för Feministiskt initiativ